Är mitt ledarskap en del av lösningen eller problemet?

 

Att vara chef är ett utmanande, utvecklande och väldigt roligt jobb, men inte enbart, ibland är det riktigt svårt också.

Utöver mitt chefsansvar för mål, målstyrning och resultat som förväntas uppnås, samt vilka prioriteringar som bör göras och när, ställs också en mängd andra kunskapskrav. Kunskaper1 kring hur stress och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras, hur ett strukturerat arbete med rutiner, policyer, riskbedömningar och hur kartläggning av medarbetarnas mående genomförs samt uppföljning och handlingsplaner. Det är några av de lagkrav som ställs på oss chefer/arbetsgivare.

Vi har under de senaste veckorna fått se en mängd exempel på väldigt dåligt ledarskap (tack och lov även några riktigt bra) i eftersvallet på #metoo. Exempel där lagkraven definitivt inte uppfyllts med förödande konsekvenser som följd.

Alla ledare har inte verktygslådan när det kommer till den sociala arbetsmiljön. Många sticker huvudet i sanden och tror att det inte kommer att drabba dem eller deras företag. Ett beteende som rent statistiskt är en dålig strategi – det är inte frågan OM utan NÄR någon i ditt team drabbas.

Psykisk ohälsa – Ett vitt begrepp som rymmer så mycket. Allt från svåra psykiska diagnoser till att ha sömnproblem eller huvudvärk p.g.a. tillfällig stress och mycket däremellan. Enligt Försäkringskassans uppgifter är detta just nu den vanligaste och snabbast växande orsaken till nya sjukskrivningar, och prognosen pekar tyvärr uppåt även framöver.

Livet är ju tufft mot oss alla ibland och det kan vi inte ändra på. Vi kan däremot se till att vår arbetsmiljö inte lägger ytterligare sten på bördan och bidrar till att göra oss sjuka.

Enligt en studie2 har medarbetare som upplever arbetsmiljöproblem ett produktionsbortfall på så mycket som 30–40 %, vilket motsvarar 12–16 h i veckan! Skrämmande är också att upp emot 45 % (!) av alla medarbetare upplever sig inte ha tillräcklig arbetskapacitet för att orka en hel arbetsdag.
Helt galna och oacceptabla siffror!

Ekvationen är naturligtvis komplicerad och lösningen inte enkel, men det finns all anledning för oss att försöka lösa den. En produktivitetsökning med 30–40 % är siffror som märks tydligt i vilken organisation som helst. Motiveras vi inte tillräckligt av vinsten i effektivitet och minskat mänskligt lidande, så borde den rena kostnaden för sjukfrånvaro och ohälsa med i snitt 30 000 kr/anställd och år vara en rejäl morot. Kan vi på köpet uppnå ett arbetsklimat som är mer produktivt, trivsamt och engagerande, där människor kan verka och må bra genom hela sitt yrkesliv. Då har vi vunnit på så många plan, så väl individuellt, som organisatoriskt, men framför allt samhällsekonomiskt.

För att lyckas med vårt uppdrag att styra mot bättre hälsotal och arbetsmiljö är dock en parameter helt avgörande – ett tydligt och anpassat ledarskap. Alla medarbetare är olika, reagerar med olika beteenden och tar till sig information på olika sätt, behöver olika former av stöd och nivå på ledning.

Har jag inte kunskaper för att hantera detta inom ramen för mitt ledarskap, då är det mitt lagliga och moraliska ansvar att se till att skaffa mig dessa. Att ha en bra närmsta chef och ett fungerande arbetsteam är ett av de bästa vaccinen mot psykisk ohälsa på grund av arbetsmiljö.

Som chef kan jag, med mod och engagemang, aktivt välja att vara en del av lösningen eller riskera att bli en del av problemet. Vi är alla varandras arbetsmiljö.

 

Linda André 

HR-chef, Optimal Advice


1
Arbetsmiljöverket (AFS 2015:4).                2 Malin Lohela Karlsson, 2014–2016, Karolinska Institutet.