I transparensens namn, IDD för din skull 

Den 1 oktober träder den nya lagen om försäkringsdistribution i kraft, som bygger på EU-direktivet IDD. Hur lagen kommer att fungera återstår fortfarande att se. Ett av syftena med IDD är att ge konsumenterna ett bättre skydd mot oseriösa rådgivare, eller ska vi säga försäljare, som ser mer till sin egen profit än till kundens bästa.

En viktig skillnad här är att produktbolag (banker och försäkringsbolag) har säljare, medan rådgivare INTE har några egna produkter som måste säljas.

Det som skiljer IDD från tidigare lagstiftning är att den innefattar alla som jobbar inom försäkringsbranschen. Idag omfattas t ex inte försäkringsbolagens egna säljare utan bara externa försäkringsförmedlare. IDD kommer även att gälla de försäkringsbolag och banker som endast har egna säljare eller kundtjänst.

Enligt nya lagen måste den som säljer en försäkringsprodukt eller tjänst alltid göra en behovsanalys. Detta gäller oavsett om det är en komplex investeringsprodukt med försäkringsinnehåll eller en normal hemförsäkring som ska tecknas.

Rådgivaren eller säljaren får enligt lagtexten enbart rekommendera produkter som kunden har behov av, har kunden inget behov ska rådgivaren helt enkelt avråda sin kund från att köpa produkten. Många sitter idag med dyra och tämligen värdelösa försäkringslösningar som de inte själva förstår, som sålts av en säljare som ville åt en bra kickback. Inte helt oväntat i ärlighetens namn: Hur lätt är det att avråda från en produkt när det samtidigt innebär att du som säljare går miste om en del av ditt lönekuvert?

I praktiken då?

Lagen är tänkt att se till att du som kund ges mer ingående information om de produkter och tjänster du förväntas köpa. Större transparenskrav kring kostnader, eventuella provisioner och ersättningar kommer också bli en följd. Tanken med detta är att det ska minska, eller i alla fall tydligt påvisa, de eventuella intressekonflikter som finns och därmed öka vårt konsumentskydd.

Provision är inte heller framöver förbjudet men du som kund ska veta om att det utbetalas provision, samt hur hög den är på respektive produkt och tjänst. Nu måste provisionsbaserad ersättning absolut inte vara detsamma som dålig eller partisk rådgivning men ur ett konsumentperspektiv är det nyttigt med transparens.

I en modern affärsmodell bör du själv kunna välja vilken betallösning du önskar. Våra rådgivare erbjuder redan idag som alternativ, att kunden betalar timarvode för god rådgivning istället för att provision utgår från försäkringsbolagen på eventuell förmedling. Detta är en modell som vi tror ytterligare skulle stärka konsumentskyddet, öka förtroendet mellan kund och rådgivare, samt bidra till ett bättre sätt att nyttja den gedigna kompetens som duktiga försäkringsrådgivare faktiskt besitter.

Men är du som konsument beredda att framöver ta emot fakturor för god rådgivning? Eller föredrar du att rådgivning fortsatt ”ingår” i produktkostnaden och utbetalas ”bakvägen” som provision? Vill du veta vad saker faktiskt kostar? Eller är det så att ”you can´t handle the truth”?

Att precis som advokater eller revisorer, får betalt för sin kompetens och sina råd till kunden – från just kunden. Inte utbetalt via andra vägar som inte gynnar oberoende rådgivning skulle stärka de seriösa aktörerna som ger råd värda att betala för. Det skulle snabba på självsaneringen i branschen.

Vi tror på förändringar i försäkringsbranschen med den nya lagstiftningen. Att konsekvenserna blir stora för de aktörer som klamrar sig fast i gamla och komplexa ersättningsmodeller som ingen begriper – till förmån för dem som redan nu kör med öppna kort och ger råd med sina kunders bästa för ögonen.

Efter den 1 oktober får vi se vad effekten blir i marknaden…